Me want to kill the anxiety

Ena stunden känner jag för att puckla på någon eller något och bara vara förbannad. Skrika och gapa.

Andra stunden vill jag sätta mig ner i ett hörn och bara gråta. Låta tårarna rinna längs mina kinder och känna hur all ork och allting annat bara rinner ur mig.

Jag har ångest som klämer åt och får mig att må så dåligt. En känsla som jag vill slänga undan.
Men just nu sitter den i mig och får mig att må dåligt, jag tänker för mycket på våran icke existerande ekonomi och hur vi ska få det att fungera när vi bara har en inkomst.
Sen att jag sitter och betalar för prov jag är tveksam till att jag inte kommer klara av gör ju inte direkt att jag mår bättre.

Jag vet inte vad jag ska göra för att må bättre. Jag vet inte..

Puss och kRam

Torsdag 7/4

Det blåser MASSOR ute och jag har egentligen ingen som helst lust att kliva utanför dörren. Men måste. Har en dotter som ska hämtas på dagis klockan 14 och sen funderar jag på om man ska ta en tur ner till centrum. Måste handla hem lite pålägg och komma underfund med vad man ska äta till middag.

Alltid samma sak, försöka komma underfund med mat. Jeezzz, kan det inte bara ploppa upp mat på bordet vid samma tid varje dag? Så man slipper allt vad tankar och funderingar heter, för att inte tala om ångesten och paniken.
Hade man bott själv och varit sin egen hade det ju inte spelat någon större roll var, när eller hur man äter.
Men nu när man har barn så hamnar allt i ett annat ljus.
Du MÅSTE komma underfund med något matigt, smörgås och te fungerar inte.

ett måste nu när man har barn i familjen [bild lånad från www.google.se]



Blää..

Annars är det fridfullt och lugnt i det här hushållet. 
Har ett prov som ska göras på måndag och så måste jag ringa och boka in mitt sista prov. Men det gör jag när jag är klar med det här.


Puss och kRam


RSS 2.0